En resa med ett hus som byggdes på 30-talet, som har varit älskat men också bortglömt. Nu tar jag och min familj det till våra hjärtan och jag hoppas det får ett nytt bra liv.






måndag 21 december 2009

Husbygge

Eftersom vi inte kan vara i huset å bygga måste ju byggarlusten få utlopp i annat. Så nu står det ett fint pepparkakshus hos oss som pappan och tjejerna har gjort.



De kom igång ordentligt och gick lös på lite annat också som ni ser.


Själv fortsätter jag på strumptemat och passade på att ge min älskade systerson en egen personligt broderad strumpa i förskott, för hur skall tomten annars kunna lägga något i den på julafton?

Upplagd av kl.
Etiketter:

2 kommentarer:

  1. Vit som snö22 december 2009 kl. 08:49

    Vilken lycklig systerson som får den fina strumpan!Snyggt monogram!
    Bra att gubben får bygglusten stillad med ett sött litet peppishus;)
    God Jul önskar jag dej!
    Kram Cilla

    SvaraRadera
  2. Anonym22 december 2009 kl. 16:37

    G (med mamma)är mycket glad för den fina strumpan. Och han väntar med spänning på vad som kan tänkas hamna i den :)
    Kram Viktoria

    SvaraRadera

Prenumerera på: Kommentarer till inlägget (Atom)