En resa med ett hus som byggdes på 30-talet, som har varit älskat men också bortglömt. Nu tar jag och min familj det till våra hjärtan och jag hoppas det får ett nytt bra liv.






onsdag 18 maj 2011

Leran har torkat



Spänd av förväntan var vi nog alla när ugnen skulle öppnas. Var de hela våra lersaker?


Ja nästan allt var helt!! Här är en av mina krukor som jag inte drejade utan kavlade för att få till. Här är den glaserad och väntar på att bli bränd en sista gång.


Vi 5 som gick kursen hade varit kreativa, titta så många saker vi har i ugnen!! Här är inte ens allt.


När jag kom till kursen hade jag planer på en liknade fågelmatare som Cecilia gjort, men precis som hos kejsarens skräddare där det "bara blev en tummetott", lyckades inte jag dreja något så stort som en fågel skulle få plats i :). Men vem vet, det kanske blir fler gånger...


Nu får jag vänta tills jag har möjlighet att hämta mina saker innan jag får se det slutgiltiga resultatet.

Kram Cia

5 kommentarer:

  1. Åh vad roligt det skulle jag vilja prova...Jätte fina saker...Kram

    SvaraRadera
  2. Fina krukor! Gillar den kavlade med blomma på. Var det inte svårt att få den att hålla ihop? Förstår inte riktigt hur du bar dig åt...

    SvaraRadera
  3. Å det verkar ju hur roligt som helst.
    Så fina saker..
    Ha en bra dag, Kram ullamaria

    SvaraRadera
  4. Vilken fin kruka! Det verkar jätteroligt...vill också dreja:) KRAM Helena

    SvaraRadera
  5. Så fina saker, förstår att det är roligt!
    Och vilken härlig uteplats du har!
    Kram Eva

    SvaraRadera